onsdag 17 februari 2010

Bara onsdag..

Vilken vecka det här har visat sig bli.. Måndag var tung, saknaden och tomheten efter Gustav fyllde mina tankar... tankar på Anna och Johan. Tisdag morgon, då ringer José och berättar att Jason tillslut har somnat in. Jason 4½år gammal och som föddes allvarligt sjuk och som är Josés son Emilios lillebror. Visst det var väntat, visst han var svårt sjuk.. men visst är det likförbannat hemskt och jobbigt att höra talas om att ett barn har fått avsluta sitt liv innan det knappt ens har börjat? Tankar på Emilio.. och Jasons föräldrar. Lite senare på dagen pratar jag med Liselotte, Selma ligger på sjukhus (min systerdotter).. Nej.. jag orkar inte mer nu! tänker jag.. men då berättar Lise vidare att de tror att det är blindtarmen.. *phew* så i natt fick lilla hjärtat blindtarmen bortopererad. Så nu kommer hon kunna skryta med sitt ärr! Jag kommer ihåg hur det var med dom i klassen som hade tagit bort blindtarmen.. woooowww.. har du legat på sjukhus!!! *stora ögon* respekt! ;)

Igår morse var Bilbo (katten) ovanligt jobbig, han har ju dille på att dricka vatten när jag duschar, eller så får man sätta på kranen i handfatet så han kan ligga och dricka.. Och det gjorde han, han låg där sen som en liten kattgubbe i handfatet... och helt plötsligt hör jag "raaaaaaaaaaap".. han har aldrig rapat (högt) förut! Det här var en riktig liten gubbrap! Visste inte ens att katter kunde rapa! Hmmm jag undrar om det var Gustav som busa med oss.. ;D Bilbo såg i alla fall nöjd ut.

söndag 14 februari 2010

Ringar på vattnet

Gustav valde en fin dag att somna in på, alla hjärtans dag, kanske kan det ge en tröst, kanske inte nu, men i framtiden. Känner mig så klart tom och djupt sorgsen, tänker på Anna, Klara och Johan.. Hugo som får växa upp utan en storebror att beundra på nära håll, men jag är säker på att han kommer få göra det genom Klara, Johan och Anna. Gustav som drog igång en insamling för att andra barn som är svårt sjuka i cancer inte ska behöva ha så tråkigt på avdelningen där de får tillbringa så mycket tid. Vilken hjälte att få barncancer fonden att avvika från sina principer om att alla bidrag går till forskning och inte till specifika ändamål som tex att förbättra miljön för barnen. Hur många 12-åringar kommer ens på att göra något så "osjälviskt"?! :) En fin handling som spred sig som ringar på vattnet, han lämnade ett avtryck även i byråkratin :). Och vad skönt att det jobbar människor där, som ser och inte bara håller på principerna.
Till Gustav, på återseende, men till dess kom gärna förbi ibland och busa med mig, eller kolla in hur raidandet i WoW går.
Till Anna, Klara, Johan och Hugo, ta hand om er nu, låt tiden stanna ett slag. Massor med kramar sänder jag er i denna svåra tid.

torsdag 11 februari 2010

Förbannadejävlapisskorv!

Småpratade lite med Johan på MSN och det verkar som att det inte är så himla bra med Gustav.. även om det är/var väntat så gör det så ont i kroppen att få höra det! Man får inte var 12 år och döende i cancer! Vad är det för mening med det?!! Jag har haft lite svårt att läsa Annas blog (Gustavs mamma) antagligen för att min pappas bortgång i just cancer ligger lite för nära fortfarande, men ibland har jag klickat in där på hennes blog och läst med ena ögat öppet och det andra stängt... samma teknik som när jag tittar på läskiga filmer. :(
Jag känner ju Gustav som Zewena - Jägarinnan :) Vi har WoW:at ihop och småpratat lite, men trots att vi aldrig har träffats så känns Gustav väldigt nära, för att använda mig lite av ett "Kent uttryck" så har han trots sin ringa ålder gjort ett Avtryck, det känns skönt att ha ett Gustav avtryck och som jag kan bära med mig även när Gustav har kilat vidare. Dessutom så tror jag ju att han finns kvar här sen också, men i en annan skepnad, sen om det är ett minne, ett avtryck eller hans ande låter jag var och en få avgöra.
Puss och Kram Gustav.

onsdag 10 februari 2010

hemma igen..

Jo dom där 5 veckorna gick ju åt som smör i solsken, väl tillbaka var det bara att försöka vända om dygnet, otroligt svårt för en nattuggla som mig. Måndag 1 feb möts jag av en mail-box på jobbet innehållande 582 emails.. hjälp! Och ingen förståelse från kollegorna heller.... "så går det om man tar 5 veckors semester!" ;)
ja ja.. på torsdag morgon hade jag nått veckans mail som var endast 80st.. :p heeeelt galet! varför ska det mailas så mycket?! Men det var några roliga emails ibland dessa 582st.. ett var en inbjudan till middag på en Paris restaurang.. hmm varför undrar man då? Så jag letade vidare och hittade "Save the date" (fan vad jag ogillar det uttrycket haha), jag ska i alla fall på möte i Paris i april.. niiice! Dessutom har dem lagt det intill helgen så detta ledde till att Mr T, Sussi och Kung Guvo ansluter sig till mig så kör vi en "möt våren i Paris" helg. Jag kan redan se det framför mig.. café, baguett och basker. Jag insåg precis att min avsmak för flygplatser och passvisning har gått över! :D (40-timmars resan hem från Chile var liiiite jobbig.)

Jag har också bokat resa till Storlien över påsk, ska bli grymt nice! Har längtat efter att grovdiska grytor och måla ägg. Jag räknar med arbetsläger på Lises och Camillas vandrarhem haha. Den här gången ska jag nog ta med mig lite musik så det inte bara blir storbandsjazz i köket. ;D Nu är det snart dax för KENT förresten.. men min Kent-broder dissar mig för att åka till Elfenbenskusten och titta på elfenben.. eller nåt. ;D Så jag har ingen å gååå meeeed! *buuuhuuu* men det löser sig nog ändå. ;D är det nån som har Alexander Skarsgårds email adress?

Kram!!