Usch...

.. höstlikt och jobbigt skulle jag kunna sammanfatta den gångna veckan.

Att det har blivit höst är iofs inte så jobbigt, mest det att man vet att det är så lååååångt kvar till sommaren nu.. Men det jobbig var att jag fick besked om att pappa har fått cancer i bukspottskörteln!! Det hemska C-ordet.. trodde bara att det hände andra?! Så brukar det ju vara.. Men nu har det alltså hänt.. så hösten känns ännumera jobbig, vet ju inte så mycket ännu, och för stunden mår pappa ganska bra. Plus att det kanske finns ett litet hopp om att han kan bli kvitt den 1cm "stora" elakartade tumören.. så jag väljer att hoppas.

Jag har "nyligen" redan upplevt hur det är att mista en förälder, och då behöva förbereda sig för att mista en till känns som något jag hade klarat mig j-ligt bra utan. Nu vet jag vad döden verkligen innebär, tomheten, saknaden, frustrationen. Även hur lång tid det tar att ta sig förbi den omedelbara sorgen, innan man lär sig att "haja läget" och leva med det. Bläää, borde vara lag på att föräldrar inte får slänga upp näsan i vädret före 80!!

Så nu får jag rikta in min på de roliga småsakerna som ändå är inplanerade nu i höst, nästa vecka kommer Anna (om hon inte blir sjuk..), sen blir det ett veckoslut i London, KENT, och kanske nån mer resa.. vi får se. Sen så fyller jag år snart *ler* jag tycker fortfarande det är kul.. har inte riktigt besämt mig för vad jag ska göra.. men det blir nog lite mat och vin hemma hos mig, med utgång sen?

Sen så fick jag ju en välkänd ume-gäst förra veckan, det var trevligt! *ler* även om jag inte såg till han mycket, men han verkade nöjd med Sthlms bsöket.. *s*


Ne nu ska jag mysa ner mig på soffan med bilbo å en film :)

när jag blir gammal..

då minsann ska jag bli en sån där asjobbig tant! ;D
jag har redan känt tendenserna, här om dagen så sa jag (så där halvhögt och irriterat) "Kan man få gå av tunnelbanan innan ni kliver på!!" hade jag varit 40 år äldre så hade jag höjt käppen och sagt det betydligt högre! Fan va skönt det hade varit!!! *s*
Men som sagt, jag har börjat min bana mot vedervärdig pensionär.. man måste öva om man ska bli bra! Jag har börjat klaga på saker tex så skickade jag tillbaka en ljummen cappuchino, och sa det här får ni göra bättre, fast med ett leende (det är trots allt bäst när man är vänlig när man klagar).
När jag senast var och hälsa på min pappa och vi var inne på flygis (ICA flygfyren) så noterade jag hur han gjorde. Han skällde tex ut några pre-pubertala snorvalpar för att dom "dumma" sig.. heja pappa!! härligt! själv är man ju livrädd för dom där små glinen.. usch! Sen när vi skulle åka där ifrån och han stannade vid ett övergångställe och släpte över några "skejtare" så åkte rutan ner på pappas sida och han vände sig till den sista grabben och sa "va sa du?!" Tack så mycket! sa killen och log nervöst. Bra! sa pappa och vänder sig till mig, sa han jävla gubbe innan? Nej nej sa jag, han sa nog bara nåt till sin kompis. Jag kände hur kinderna hettade lite, piiiiiinsam han e min pappa!! Fast samtidigt tycker jag han e så skön. Han har tagit på sig rollen (på gott och ont) att uppfostra "dagens ungdomar", lära dom lite hyfs helt enkelt! *s* jättebra! För jag kommer ihåg hur det var själv, det var ju dom främmande vuxna som sa åt mig (eller nån kompis) att vi dummade oss som var dom läskiga, och de som jag lyssnade till. Så jag tror det behövs lite såna gnälliga tanter och gubbar som uppfostrar de yngre.

Det värsta var nog att de som trängde sig in i tunnelbanan här om dagen var 40+... fy bövelen! Dom har inte haft nån gammal tant som har visat var skåpet ska stå, det är uppenbart! *s*
Nästa gång ska jag sätta krokben på dom jävlarna! *hahaha*

Med armbågarna in i framtiden! (dagens slogan)