Bara onsdag..

Vilken vecka det här har visat sig bli.. Måndag var tung, saknaden och tomheten efter Gustav fyllde mina tankar... tankar på Anna och Johan. Tisdag morgon, då ringer José och berättar att Jason tillslut har somnat in. Jason 4½år gammal och som föddes allvarligt sjuk och som är Josés son Emilios lillebror. Visst det var väntat, visst han var svårt sjuk.. men visst är det likförbannat hemskt och jobbigt att höra talas om att ett barn har fått avsluta sitt liv innan det knappt ens har börjat? Tankar på Emilio.. och Jasons föräldrar. Lite senare på dagen pratar jag med Liselotte, Selma ligger på sjukhus (min systerdotter).. Nej.. jag orkar inte mer nu! tänker jag.. men då berättar Lise vidare att de tror att det är blindtarmen.. *phew* så i natt fick lilla hjärtat blindtarmen bortopererad. Så nu kommer hon kunna skryta med sitt ärr! Jag kommer ihåg hur det var med dom i klassen som hade tagit bort blindtarmen.. woooowww.. har du legat på sjukhus!!! *stora ögon* respekt! ;)

Igår morse var Bilbo (katten) ovanligt jobbig, han har ju dille på att dricka vatten när jag duschar, eller så får man sätta på kranen i handfatet så han kan ligga och dricka.. Och det gjorde han, han låg där sen som en liten kattgubbe i handfatet... och helt plötsligt hör jag "raaaaaaaaaaap".. han har aldrig rapat (högt) förut! Det här var en riktig liten gubbrap! Visste inte ens att katter kunde rapa! Hmmm jag undrar om det var Gustav som busa med oss.. ;D Bilbo såg i alla fall nöjd ut.

Ringar på vattnet

Gustav valde en fin dag att somna in på, alla hjärtans dag, kanske kan det ge en tröst, kanske inte nu, men i framtiden. Känner mig så klart tom och djupt sorgsen, tänker på Anna, Klara och Johan.. Hugo som får växa upp utan en storebror att beundra på nära håll, men jag är säker på att han kommer få göra det genom Klara, Johan och Anna. Gustav som drog igång en insamling för att andra barn som är svårt sjuka i cancer inte ska behöva ha så tråkigt på avdelningen där de får tillbringa så mycket tid. Vilken hjälte att få barncancer fonden att avvika från sina principer om att alla bidrag går till forskning och inte till specifika ändamål som tex att förbättra miljön för barnen. Hur många 12-åringar kommer ens på att göra något så "osjälviskt"?! :) En fin handling som spred sig som ringar på vattnet, han lämnade ett avtryck även i byråkratin :). Och vad skönt att det jobbar människor där, som ser och inte bara håller på principerna.
Till Gustav, på återseende, men till dess kom gärna förbi ibland och busa med mig, eller kolla in hur raidandet i WoW går.
Till Anna, Klara, Johan och Hugo, ta hand om er nu, låt tiden stanna ett slag. Massor med kramar sänder jag er i denna svåra tid.

Förbannadejävlapisskorv!

Småpratade lite med Johan på MSN och det verkar som att det inte är så himla bra med Gustav.. även om det är/var väntat så gör det så ont i kroppen att få höra det! Man får inte var 12 år och döende i cancer! Vad är det för mening med det?!! Jag har haft lite svårt att läsa Annas blog (Gustavs mamma) antagligen för att min pappas bortgång i just cancer ligger lite för nära fortfarande, men ibland har jag klickat in där på hennes blog och läst med ena ögat öppet och det andra stängt... samma teknik som när jag tittar på läskiga filmer. :(
Jag känner ju Gustav som Zewena - Jägarinnan :) Vi har WoW:at ihop och småpratat lite, men trots att vi aldrig har träffats så känns Gustav väldigt nära, för att använda mig lite av ett "Kent uttryck" så har han trots sin ringa ålder gjort ett Avtryck, det känns skönt att ha ett Gustav avtryck och som jag kan bära med mig även när Gustav har kilat vidare. Dessutom så tror jag ju att han finns kvar här sen också, men i en annan skepnad, sen om det är ett minne, ett avtryck eller hans ande låter jag var och en få avgöra.
Puss och Kram Gustav.

hemma igen..

Jo dom där 5 veckorna gick ju åt som smör i solsken, väl tillbaka var det bara att försöka vända om dygnet, otroligt svårt för en nattuggla som mig. Måndag 1 feb möts jag av en mail-box på jobbet innehållande 582 emails.. hjälp! Och ingen förståelse från kollegorna heller.... "så går det om man tar 5 veckors semester!" ;)
ja ja.. på torsdag morgon hade jag nått veckans mail som var endast 80st.. :p heeeelt galet! varför ska det mailas så mycket?! Men det var några roliga emails ibland dessa 582st.. ett var en inbjudan till middag på en Paris restaurang.. hmm varför undrar man då? Så jag letade vidare och hittade "Save the date" (fan vad jag ogillar det uttrycket haha), jag ska i alla fall på möte i Paris i april.. niiice! Dessutom har dem lagt det intill helgen så detta ledde till att Mr T, Sussi och Kung Guvo ansluter sig till mig så kör vi en "möt våren i Paris" helg. Jag kan redan se det framför mig.. café, baguett och basker. Jag insåg precis att min avsmak för flygplatser och passvisning har gått över! :D (40-timmars resan hem från Chile var liiiite jobbig.)

Jag har också bokat resa till Storlien över påsk, ska bli grymt nice! Har längtat efter att grovdiska grytor och måla ägg. Jag räknar med arbetsläger på Lises och Camillas vandrarhem haha. Den här gången ska jag nog ta med mig lite musik så det inte bara blir storbandsjazz i köket. ;D Nu är det snart dax för KENT förresten.. men min Kent-broder dissar mig för att åka till Elfenbenskusten och titta på elfenben.. eller nåt. ;D Så jag har ingen å gååå meeeed! *buuuhuuu* men det löser sig nog ändå. ;D är det nån som har Alexander Skarsgårds email adress?

Kram!!

Chile 10: Tillbaka i Tocopilla

Vi kom tillbaka i onsdags kväll efter att ha varit i Santiago ett dygn. Mr T var tvungen att få en stämpel på att hans syskonbarns intyg var korrekta.. det här är verkligen stämplarnas förlovade land. Men världen har ännu en gång visat sig vara liten, för på utrikesdepartementet där han skulle få stämpeln jobbade Patricia, hon som ville ha kaviar, knäckebröd och pepparkakor! (Det som Tony släpade på fram och tillbaka till Argentina och sen Vina del Mar och Valparaiso..) Så då fick vi tillfälle att träffa henne och överlämna godsakerna (förutom kaviarn som vi insåg väl i Santiago att den nog inte var ätbar längre.. den hade ju inte fått bo i ett kylskåp på en vecka). Hon var jättetrevlig och hade en del tips på vad vi kunde se och göra i Santiago, men det var så dags vi skulle ju flyga norrut igen. Kvällen innan hade vi irrat runt i Santiago och letat efter ett nice ställe å ta en drink på, men inte riktigt lyckats.. det var dessutom tisdag så det var ingen riktig puls på stan. Efter att vi fått stämpeln så åkte vi till ett gigantiskt shopping centrum, här fanns alla märkes affärer. Tony var på jakt efter en vit katt till sin mamma. Djuraffärerna här är lite annorlunda mot vad dom är hemma kan man säga, för inne i butiken fanns det burar med både hundvalpar och kattungar i, men ingen vit korthårig katt, bara perserkatter.. fint ska det va (6000kr styck). Så vi gled runt och kolla lite innan det var dags att åka till hotellet och hämta upp väskorna, en taxi senare så var vi på flygplatsen. Vi tänkte vara lite smarta och använda oss utav incheckningen via automat, men då kom bara Tonys boardinkort ut.. så det var bara å ställa sig i kön. Väl framme så fanns jag först inte med.. hmm.. men sen hittade dom mig (?!) Vi blev ännu en gång ombokade till ett tidigare flyg, toppen! Och vi fick sen de 2 sista platserna på bussen till Tocopilla.. flyt!

Väl tillbaka har vi tagit det lugnt, slappat på stranden, tagit en drink med en och annan kusin. En av dessa dagar på stranden så blev det helt plötsligt lite uppståndelse en bit ifrån oss. Sonen i en familj där hade "hittat" eller fångat kanske man ska säga.. en bläckfisk! ganska stor dessutom! Han fick dra loss den från armen där den sög sig fast.. eeewwww! Den åkte snabbt ner i en svart påse som sen låg och ryckte lite under parasollet..! Middagen fixad. ;)

I lördags var vi hemma hos moster Rita och där bjöd Desdi (Patricias pojkvän) på grillade revbenspjäll.. grymt goda!! Marinerade med chilli och nåt.. mmmm mumisga! Tanken var att vi skulle gå ut sen, men alla var lite sega och trötta, dessutom skulle Mr T och jag åka en sväng till Iquique (eller hur det nu stavas..) på söndagen (igår). Vi kom dit vid 20-tiden, vi skulle bo hos en annan moster (Ester), efter att vi hade kvällsfikat lite begav vi oss ut och gick längs strandpromenaden. Fullt med folk! och förutom en massa försäljare som hade dukat upp sina "godsaker" längs strandpromenaden så spelade även ett band (från Peru tror jag.. mycket flöjtar). Så det var fullt ös! :D Dessutom hade dom ett slags mini-skansen på stranden så nu har jag fått se alla slags lama-djur som bor i Atacama öknen (eller bergen), det fanns Alpaca, Lama och 3 andra som jag inte kommer ihåg vad de heter haha, dom såg typ likadana ut dessutom. :D

Idag har vi varit å besökt Tonys mormor och morfars gravar, chilenska kyrkogårdar är helt olika våra stillsamma kyrkogårdar. Här ligger alla ovan jord, kistorna skjuts in i en stenhylla typ (vit), och sen sätter man för framtill och skriver det man vill ska stå på graven. Sen har man "grannar" ovan eller under sig, eller till höger och vänster. Blommor, saker, kort och brev ställer man helt enkelt framför graven. Det var en grav som hade ett julkort som fortfarande spelade "jingle bells"... vet inte hur smakfullt det är.. men men! haha smaken är som baken.. delad! När vi var på väg där ifrån så sa Tony att det är ju jobbigt med sånna här kyrkogårdar när det är jordskalv och så.. mmm.. precis... ingen vacker syn det inte.. ne det är bättre med kremeringar! Efter gravbesöket var det dags för shopping.. Iquique har tydligen någon slags skattefri shopping zon, mycket krafs men en hel del bra saker också... Sprit och parfym! ;)

Nu är vi alla fall tillbaka i Tocopilla, imorgon är det sista dan här så det blir väl till att pressa på stranden.. jag har varit dålig på å pressa, men imorgon så! ;D Det här var nog sista inlägget under rubriken Chile dessutom... hoppas att det har varit trevlig läsning ;p

Chile 9: Viña del Mar och Valparaiso

Nu har vi varit här i 4 dagar och jag har hunnit med att vara magsjuk en dag (jag besparar er detaljerna..), legat på stranden en dag (tur det var lite mulet), lyssnat på galna tutande bilar en halv kväll/natt (poppis att Piñera vann valet här tydligen) och åkt på sightseeingtur i Viña del Mar och Valparaiso med 10 andra turister. Dessa 10 bestod av: 2 medelålders svenskar (som dessutom kom från Halmstad.. small world!) 2 Yankees från New York även dom typ 60+, sen hade vi ett par från Buenos Aires tro det eller ej men även dem var runt 60.. Men sen hade vi en familj på 4 pers från Rio de Janeiro och föräldrarna var nog bara i 50 års åldern. Hur som helst så var det en rätt kul grupp, plus att guiden var jättebra.. det kändes inte som att vi bara slussades runt utan hon gav oss valmöjligheter dessutom! Dessutom märktes det att Valparaiso var hennes hemstad så det var en väldigt "varm" guidning. Valparaiso jämförs tydligen med San Fransisco, mycket backar och kullar, trappor och konstiga hissar som inte riktigt är nå hissar.. men jag vet inte riktigt vad dom kallas *hehe* Anyway.. tror hon sa att det var 47 kullar.. eller var det 14.. haha! Hon prata så mycket om kullar att det kändes som 47.. När vi var uppe bland de trånga gränderna och njöt av den branta utsikten (och med mer hus bakom oss som klättrade upp längs bergväggen) frågade någon, vad gör man här uppe om det blir jordbävning? Jag tittade mig omkring och insåg att jag helst ville tänka på nåt annat.. nåt trevligt.. typ.. Delfiner. ;D Det var svårt att få bort den där bilden av att alla hus åker rutschkana ner i havet... Delfiner delfiner delfiner.. Det var i alla fall en fin utsikt! I Viña del Mar finns det något så kitchigt som en blom-klocka och många häst och vagn ekipage.. men vi har faktiskt inte åkt nå häst och vagn.. känns som en sån där pargrej haha fast alla tar ju redan förgivet att jag och Mr T är ett par... eeeeeewwwww! ;D haha

Efter vår sightseeingtur idag så gick vi på en TexMex restaurang, vrålhungrig! Men när jag fick in mina fajitas så tror jag att dom hade tänkt lite konstigt.. det var ju mat för 3 pers!!! Jag åt 2 jättegoda fajitas sen orkade jag inte mer.. och när servitrisen sen kom och plockade undan så såg hon helt jätteolycklig ut, fast jag sa att det var jättegott!! men att det var alldeles förmycket! Tony mötte henne på väg från toan och hon sa "din fru (!!) tyckte inte att maten var god :(" och då sa Mr T, "min kompis (!!) tyckte det var jättegott!! men att det var för mycket.." haha hon försökte skicka med mig maten i en doggybag dessutom, men jag tacka nej haha kändes lite pinsamt å lämna så mycket, det såg verkligen inte ut som jag hade ätit nåt. Jaja.. deras fel å servera så mycket mat!

Jag upptäckte precis att det gick å använda stavningskontrollen så att jag kunde få fram "å".. det var ju så dags! haha Men usch.. det är ju mindre än 2 veckor kvar tills vi åker hem nu.. fast mer än en vecka i alla fall ;D hmmm... Helena.. vi kanske ska luncha fredagen den 29 januari? men en liten senare lunch.. typ kl 13?
Förresten så saknar jag er alla.. fast jag saknar inte Sverige just nu! brrrrrr! vore bättre om ni alla kom hit! :D This is the shiiitzniiitz! ;D
Pussar!

Chile 8: Chile - Argentina och tillbaks igen

Efter en dags tvätt och ompackning so for vi igen. Vi tog den tidiga morgonbussen till Antofagasta som släpte av oss vid infarten mot flygplatsen och där fick vi "lifta" sista biten.. underligt system istället för att ha bussar som gár ända fram till flygplatsen. Vi var sá tidiga att de bokade om oss pá ett tidigare flyg! Och det var tur det för annars hade vi inte hunnit med 14:30 bussen till Mendoza (Argentina), där emellan skulle Tony möta upp en tjej som tidigare har bott i Sverige för att överlämna lite kalles kaviar, knäckebröd och pepparkakor. Desvärre hann vi inte möta henne utan nu släpar Tony runt pá 2 tuber kaviar.. jag undrar hur fräscha dom är? haha
Vi hoppade i alla fall pá bussen till Mendoza och den bussturen var heeeeelt fantastisk! Den gick genom Anderna som är sá otroligt vackra. Gränsen mellan Chile och Argentina ligger pá 2800 meters höjd och vägen upp var slingrig.. men som sagt vacker! Att passera gränsen tog typ.. 2 timmar, jag fattar inte hur de kan vara sá ineffektiva!! haha Vi fick i alla fall gá ur bussen och strosa runt lite, titta pá en Dakar bil, köpa vatten.. tillslut var det vár tur och papprena blev stämplade etc. Sen ákte vi igenom en tunnel och kom ut pá andra sidan där bergen ság helt annorlunda ut! Där hade de en mer rödaktig ton och grönt gräs växte över sluttningarna.. Svárt att beskriva hur vackert det var :D Jag hade läst pá internet att resan över skulle vara fin (en kille hade skrivit att han tog gärna en omväg bara för att fá áka den vägen), jag skulle lätt göra om den! Väl framme i Mendoza sá började vi leta hotell.. klockan var väl vid 21-tiden när vi kom fram och efter en hel del letande hittade vi tillslut ett hotell. Vi hade en helt underbar taxichaufför som körde oss runt. Sen gick vi ut och át.. det var sent och jag ángrade lite sen när jag inte kunde sova sá bra att jag hade ätit den där fantastiska köttbiten! Men mmmm köttlandet nummer 1!! Och sá ett gott glas rött sá klart.

Nästa dag masade vi oss upp till frukosten pá hotellet bara för att mötas av en sunkig frukostbuffé :( Juicen=saft, kaffet=brunt vatten?, brödet=torrt formbröd och ingen brödrost, äggröran=grámassa.. haha mumsigt va? Neeeee! Anyway, vi gick ut och promenera runt lite i stan, bokade in oss pá en vinresa till nästa dag. Vi ság nágra fler Dakar bilar, de skulle passera förbi Mendoza i nágra dagar... coolt! Sen gick vi tillbaka till hotellet och deras lilla pool, det blev snabbt skugga sá jag gick upp pá rummet och läste lite. Vid 21-tiden gick vi ut och át middag, vi tog nán slags grilltallrik.. pá den fanns grillat lamm. oxfilé, entrecot, kyckling, chorizo, ribbs.. och sáklart njure, blodkorv och nágra grillade tarmar.. erm.. eeewwww! Det kom förbi en tiggarunge som vi skänkte "vár" njure till haha säkert värsta delikatessen! Jag smakade lite pá blodkorven och den smaka typ blodpudding.. Men tarmarna lät vi ligga, jag erbjöd Tony 1000kr för att äta upp dom men han nobba! ;D Sen gick vi pá Kasinot och spela bort 16kr! Och drack varsin drink.. eller jag tog en Piña colada som var mmmmm och Mr T drack wiki som dom säger här (Whiskey). Sen gick vi pá alternativ nattklubb.. dvs.. gay/trans och openminded/vanliga... Det första som hände när vi kom in var en trans-show och nát annat burleskt plus en manlig strippa.. jösses! ;D Sen spelade dom rätt bra trans-electronic musik, sá vi dansade ett tag innan vi gick ut pá innegárden och tog en drink. Lite senare pá natten kommer en av de transor som uppträtt fram och frága vart jag var frán? Han var numera osminkad men fortfarande med samma dramaqueen uppsyn, sen frágade hanom jag hade sett hans show, och jag sa jaaaaa! ich han sa did you liiike? och jag sa Yeeeeeeeeeeeeeees!!! (jag hade asgarvat!!) och han sa Thaaank yoouuuu! Gav mig en High-five och sen en kyss pá munnen! eeeewwwwww tur att jag hade alcogel i handväskan! hahaha den där munnen vet man ju inte vart den hade varit! Intressant upplevelse... intressant club. Vid 6-tiden drog vi hem i alla fall och sov väl 6 timmar innan vi fick göra oss redo för vinturen.

Vinturen började med en lite större vinproducent i Maipú, vi fick en rundtur inne pá bodegan sá att vi fick se processen som sen avslutades med en vinprovning nere i ett källarvalv. Ett mousserande vin och ett rött, 1-0. Efter det ákte vi till ett ställe som gjorde olivolja, det var litet och familjeägt och jätte charmigt! Super kul att fá se hur det gár till! De torkade även russin och tomater, kunde inte láta bli att köpa med mig en flaska ofiltrerad olivolja (nötigare smak) och en burk soltorkade tomater (grymt goda!!!). Sen besökte vi en till liten bodega även den familjeägd, den lág jättefint men jag gillade inte vinerna.. alldeles för skarp ekfatston eew! haha Sá det blev inge vin, bara olja :D

Efter vinturen át vi en god 3-rätters middag (en sán meny med en sallad till förrätt, en köttbit och sen glass!) för typ 120kr per person (billigt!!) och packade oss iväg till busstationen, Tony hade tröttnat pá Mendoza och längtade till kusten, sá det blev nattbussen till Viña del Mar, men sá klart ett 2-timmars stopp vid gränsen kl 2:30 pá natten..hahaha! Galet! Vi kom väl fram vid 6:30-tiden, lite mosiga. Vi lyckades boka in oss pá ett bra hotell, de mesta är uppbokat nu inför helgen (popis att áka till kusten), vid 10 fick vi tillgáng till rummet.. 10:15 sov jag :D
Nu har vi strosat runt lite pá stan, och jag känner att det är dags för en kaffe!

Puss och kram!